Snakecharmer

Androgyna
 
Inga andra är så andro
som du, Androgyna
och du får gärna knuffa
mig i snön ifall du vill
för jag är för full för
att tänka på hur mycket
jag dricker när jag
fryser och gör bo(r)t
mig kan du hålla
i handen när jag
går på lina och svävar
ut när munnen
bara går men jag inte
vet vad som kommer
ut kom in med din
röst din mun
Androgyna

The Lovely Bones, av Alice Sebold, om Susie Salmon, den oskuldsfulla, naiva fjortonåriga flickan som blir våldtagen och mördad av en granne som ingen visste var en seriemördande pedofil. Susie går inte ”vidare” efter sin död, utan ser på sin familj, tills hon en dag kan gå vidare – självfallet när allting löser sig, som i alla klyschiga slut. Jag minns att jag läste den när jag var i dylik ålder som Susie, och visst – det var inte världens bästa bok, men lättrörd som jag är fattade jag ändå visst tycke för den.
   Nu har den kommit ut som film, regisserad av Peter Jackson; kritikerna strör inte direkt palmer på väg för den, men jag tycker faktiskt att den speglar det som boken gör. Det är en film baserad på en fjortonårig flickas upplevelsevärld – på sjuttiotalet dessutom - och det är en film just kanske för yngre åldrar. Alla håller kanske inte med mig, likväl tycker jag inte några scener var överdrivet ”hemska” – inte värre än det man tenderar att se på film nuförtiden. Harvey, mördaren, såg litet överdrivet misstänksam ut – det störde jag mig på, men … filmen har sin charm, ändå – i varje fall för en person som läste boken för många år sedan, och nu får se den filmatiserad. Nä, men allvarligt: kan man se värdelösa filmer som Scream-filmerna, kan man väl se den här med.
 

 
Saoirse Ronan som Susie Salmon.

Life’s but a walking shadow, a poor player,
That struts and frets his hour upon the stage,
And then is heard no more. It is a tale
Told by an idiot, full of sound and fury,
Signifying nothing.

                                      Come, you spirits
That tend on mortal thoughts, unsex me here,
And fill me, from the crown to the toe, top-full
Of direst cruelty: make thick my blood.
Stop up th’accés and passage to remorse,
That no compunctions visitings of nature
Shake my fell purpose, nor keep peace between
Th’effect and it. Come to my woman’s breasts,
And take my milk for gall, you murth’ring ministers,
Wherever in your sightless substances
You wait on nature’s mischief. Come, thick night,
And pall thee on the dunnest smoke of Hell,
That my keen knife see not the wound it makes,
Nor Heaven peep through the blanket of the dark
To cry ‘Hold, hold’!

Didn't you knooow that old Hollywood is oveeeer??

Som diktare har du rätt att leka med tankar, experimentera med ståndpunkter, pröva åsikter, men utan att binda dig vid något, ty frihet är skaldens livsluft. Därför icke stanna i någon skola eller riktning; ämnet du behandlar skall ge sin form, och de fria konsterna tåla inga lagar, utan äro sina egna lagstiftare…

[D]u skall göra klart för dig begreppet fantasi innan du taktlöst begagnar det ordet i förringande avsikt. Först: fantasien är ju föreställningsförmågan; sedan föreställningen själv. När du erinrar en sak, så är det icke saken själv som du återkallar, utan föreställningen om saken. Minnet, den gudagåvan opererar således med fantasier; tala därför vackert om fantasien och icke förklenande, ty då hädar du. En fantasilös människa har dåligt minne och saknar förmågan att för sig framställa bilder (fantasier) av avlägsna föremål; därför är en fantasilös människa oduglig i alla viktiga värv, statens såväl som enskilda. En fantasilös människa kan icke kombinera två föreställningar som äro något avlägsna; han kallas därför bornerad eller begränsad

Homo sapiens

 
Vi fryser frivilligt för att förbränna
icke-jaget under huden
Med fönster som läcker luft
kan vi inte undgå att leva
i en medvind som klappar mothårs
och vi blir asketer, blir eremiter
tills behovet av händer och hud
stryker oss längs ryggraden och
vi går med i Hare Krishna
där allt är gemenskap, är frid
tills syran förvandlar de rosa
elefanterna till demoner
Måhända inser vi att vi är homo
och kanske även sapiens
i en värld som bär formen
av ett öga

– Vad söker du, vandrare? frågade doktorn.
– En människa!
– Ecce homo! – Sitt ner!
– Vad söker du i fjärrglaset?
– Jag söker framtiden, som synes mig hotande. Naturen har gjort uppror, och släktet utrotar sig själv sedan gudarne slagit det med blindhet.

– Att vara liberal eller frisinnad, vad är det? Übermensch. – Hela underklassen är liberal, är då underklassen übermensch och överklassen untermensch? Att demos är demokrat, det hörs på namnet. Om en isralit förnekar Kristi gudom, är han därför icke liberal; om en finne är rysshatare, är han därför icke liberal; om en kvinna är emancipissa, är hon därför icke liberal; om en icke röstberättigad är rösträttsvän, är han därför icke liberal; om den som ingen handel driver är frihandlare, är han därför icke liberal. Det är ingen dygd stå på sitt bästa; det är bara som det skall vara.

Ja, det blev lite Bongo, och lite Lingon en lördag:
 
   
 
  
 

- Kasta loss! eller förenklat: Loss!