Snakecharmer

The Lovely Bones, av Alice Sebold, om Susie Salmon, den oskuldsfulla, naiva fjortonåriga flickan som blir våldtagen och mördad av en granne som ingen visste var en seriemördande pedofil. Susie går inte ”vidare” efter sin död, utan ser på sin familj, tills hon en dag kan gå vidare – självfallet när allting löser sig, som i alla klyschiga slut. Jag minns att jag läste den när jag var i dylik ålder som Susie, och visst – det var inte världens bästa bok, men lättrörd som jag är fattade jag ändå visst tycke för den.
   Nu har den kommit ut som film, regisserad av Peter Jackson; kritikerna strör inte direkt palmer på väg för den, men jag tycker faktiskt att den speglar det som boken gör. Det är en film baserad på en fjortonårig flickas upplevelsevärld – på sjuttiotalet dessutom - och det är en film just kanske för yngre åldrar. Alla håller kanske inte med mig, likväl tycker jag inte några scener var överdrivet ”hemska” – inte värre än det man tenderar att se på film nuförtiden. Harvey, mördaren, såg litet överdrivet misstänksam ut – det störde jag mig på, men … filmen har sin charm, ändå – i varje fall för en person som läste boken för många år sedan, och nu får se den filmatiserad. Nä, men allvarligt: kan man se värdelösa filmer som Scream-filmerna, kan man väl se den här med.
 

 
Saoirse Ronan som Susie Salmon.