Snakecharmer

Havet är allt! Det täcker sju tiondelar av vår planets yta. Dess andedräkt är ren och frisk. Det är den ofantliga öken där människan aldrig behöver känna sig ensam, eftersom hon omges av liv på alla håll. Här uppenbarar sig naturen i alla sina tre riken, mineralriket, växtriket och djurriket. Havet är naturens väldiga reservoar för allt gott. Det är havet som skapar livet på vår jord, och kanske skall livet också finna sitt slut där! Havet är det stora lugnet, den yttersta ron. Och det lyder inte under några tyranner. Visst kan de söka hävda sina orättfärdiga rättigheter på dess yta, där de kan kämpa och slåss och vältra sig i all sin jordiska ondska. Men tio meter under ytan upphör deras makt helt, deras inflytande försvinner, deras välde blir till intet! Det är i havets sköte man bör leva! Det är bara där friheten finns! Där finner jag inga herrar! Där, och endast där, är jag fri!

 
You know you got that heart made of stone
You should have let me known
You could have let me known

I must have taken too long
forsaken your song assimilating eye flush
   and thoughts of distance made me deaf of your voice –
that voice that once pierced me like an arrow of fire
   and perhaps a shot of endorphin.
I looked at your hands and mine
   were as of a childs in comparison
and in general. Now you look to the ones that usually look
   to the opposites
now experimenting with the similarities, but I:
   I have never been green--
 
 

Blue
 
Hands as blue as a hand-
ful of water
 
What would it take to
make her blue eyes
wake into mine?

Massive Attack – Mezzanine . . .