De dömdas ö, Stig Dagerman

Själva begreppet [...] är så ovanligt tilltalande för den väsentliga del av vårt jag som sysslar med symboler, som lever i symbolernas värld, som vi föraktar därför att den inte är verklig, precis som det i och för sej skulle vara något särskilt hedrande att vara verklig, att vara trogen sin verklighet, när det finns så många overkligheter som det är mycket viktigare att vara trogen. [...] finns det några meningsfyllda handlingar, finns det inte bara symboliska handlingar[?]


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0