Vitt

Vitt
 
Det är när jag vet att jag måste skriva som jag känner att jag måste skriva. Allting har blivit vitt omkring mig; färgerna har inte försvunnit - de reflekteras praktfullt i allt det vita, och bär Smärta och Glädje stolt som egna barn. Färgerna har renats. Jag är jag, min egen, och jag måste tvätta gruset ur ögonen, för jag måste se Sanningen i vitögat. Ingen ånger, ingen skam, jag ser endast fram -


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0